En märklig säsong, med märkligt dålig utdelning, märkliga coachinsater, både av mig och matchmotor-coachen och märkligt trogen publik, kröntes idag av den märkligaste segern, typ ever. Pipa dödade oss på alla plan, styckade oss när det gäller matchbetyg, grävde ner oss när det gäller att bita ihop när det drar ihop sig till crunchtime och pissade på vår grav när det gäller returer. Ändå lyckades vi återuppstå fem i tolv och hala ut en seger.
Nu är kvalplatsen inom räckhåll igen och alla är glada, eller iallafall inte konstant förbannade...